proffsets

blä, dötrist livet är ibland. vad går de ut på egentligen? när man tänker efter så går det aldrig att sluta tänka.. vad är meningen med att gå upp på morgonen? de flesta säger att man borde sluta tänka, & istället bara njuta av livet. men vad finns de att njuta av egentligen? om livet vore menat för att vara glad, njuta & ha kul. varför finns då sorg? jag förstår mig inte på det där, sedan säger någon men sorg hör till livet! men nyss skulle man njuta av det? just nu känns det helt meningslöst, den enda tid jag fått.. den enda tid jag vart riktigt glad, det måste varit från 0-9 år, sen har det inte vart ett dugg kul på flera år. om mitt liv skulle vara såhär, om mitt liv skulle sett ut såhär i resten av min tid på jorden, skulle min tid här vara över nu. nu för tiden kommer man ingenstans, det är som om jag fortfarande vore ett år, jag står på samma plats som i en evighet & det enda jag gör är att kolla bakot, kolla på alla steg jag tagit i mitt liv, och sedan kolla ner på mig själv och se.. ingenting(?) man mognar ju desto äldre man blir, & så var det ett tag. men nu är det som sagt som om jag fortfarande vore ett år, jag har lika mycket/lite styrka och ork som då, bölar hela tiden, men samtidigt skrattar åt ingenting.. vad är det här egentligen? ush, jag orkar inte..