Mina örons liv höhö!





en jädra massa musik, nu tror jag ni vet men jag är. vill bara säga oxå att den sista låten är inte oasis som sjunger, någon dålig sångare hah! men hittade inte den riktiga.

till de som hatar mig för på de sättet jag ser ut, borde läsa.

folk kallar mig fjortis, inte för jag bryr  mig direkt. men fan ibland fattar jag varför, jag går runt med blont hår & hårförlängning? vad är det med mig? det är egentligen inte jag. på min mobil finns de bara lungn musik, och rock. jag vågar inte vara mig själv, jag är rädd för alla kommentarer, jag är så jävla feg. förra sommaren hade jag självförtroende, jag gick runt med mörkt hår svart under hela ögonen.. var den jag ville. var tillsammans med en kille som gjorde mig till världens lyckligaste, såg mig som jag var. tills det tog slut, jag skar mig själv i armarna, helt sjukt faktiskt att jag också vågar säga det här. jag lyssnade bara på en massa rock musik & jag gick från sundbyberg så långt jag orkade till rinkeby gråtandes med mascara under hela ögonen, jag grät från klockan ett på natten till fyra non stop, jag började röka jag förstörde bara mig själv, jag tyckte jag var värt det. min mamma kom på alltihopa, hon blev såklart ledsen för min skull, & jag lovade att sluta. men jag fortsatte, hon kom alltid på mig, en gång bestämde jag mig för att jag ville dö, men jag vågade inte, men jag tänkte att jag går till skolan nästa dag, blir det inte bättre tar jag mitt liv. jag la tabletter i min väska. den dagen i skolan var som alla andra, jag ville bara ta mitt liv, men endå inte. jag skulle ta upp tabletterna för att kolla på dom, men dom var inte där. min mamma hade hittat dom, & var så trött på mig så jag fick gå till en phsykolog, idag har jag vart hos en phsykolog & tre kuratorer. jag mådde bättre, jag slutade med allt de där, nästan. jag glömmde killen jag älskade halvt, jag tänkte inte på honom längre, men jag älskade honom fortfarande. men hatade honom lika mycket, han tog mitt allt mitt självförtroende & allt. men jag var stark nog för att inte gå runt & bära på alla tankar om döden. tills han kom tillbaka till mig, trodde jag.. som de flesta vet, så hade jag sex med honom. vilket jag nu ångrar, orkar inte prata om det här riktigt. och när skolan började efter den sommaren, skojade en massa med mig & kallade mig emo, jag tyckte inte det var roligt alls, så de är nog därför jag är den jag är idag, hade jag aldrig blivit tillsammans med den killen, hade mitt självförtroende inte vart så dåligt så att jag tog åt mig av allt de där. men de gjorde jag, alltid trots att de mest var på skämt, så lyssnade jag bara på ''emo'' musik. så nu, skäms jag över att visa upp musiken jag lyssnar på, & jag tvekar varige morgon ifall jag vågar sätta på mig en viss tröja till skolan. jag menar inte att jag vill bli ''emo'' men jag vill inte vara den jag är nu, jag vill köra på det jag gjorde förut, inte & skära mig dårå! inge sånt menar jag, utan mörkt hår. jag gillar det, jag gillar det blonda också, men det är endå inte jag. från & med nu ska jag börja skita i alla kommentarer, & vara den jag är. den jag vill vara, iallafall försöka. men den jag är nu, alltså inte mig själv. ska bort..

I'm still alive but I'm barely breathing

FÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖRLÅT! världens sämsta uppdatering.. har vart på landet först, &sen har jag inte haft tid eller ork, men nu är jag tillbaka. & jag ska skriva massor:)  vad har jag gjort alla dessa dagar? jag har vart på landet som sagt, hur tråkigt som helst.. sen så har jag vart med jouline en massa. felicia kanske sover här i natt, hoppas! saknar henne. idag har jag målat naglarna svarta, hah yey! well, orkar inte skriva mycket mer nu. skriver mer sen LOOVAR! cya! / E

min kära vän jouline åker till götebort nu. fuck vad jag kommer sakna dig!

så är det

hejsan, nu är det så att jag lägger ner denna blogg & skapar en ny, pga att en del släktingar kan denna, & de är lite jobbigt när jag ska skriva någonting privat tex, men somsagt, jag kommer sprida min nya blogg på något sätt. well se yah!
pussi/e

en rolig video för de med min tråkiga humor, & för de som sett patrik 1,5!


.

du vet den där glöden? glöden i hjärtat. det där ljuset inombords, det där ljuset som får än att kämpa, den där tanken om att om jag vore benlös, hade jag endå kunnat stå upp, den där känslan av att kunna gå vidare vad jag än förlorar. vart tog allt det vägen? förr var det så att någonting lös inuti mig, ett ljus som fick mig att kämpa. då hade jag tanken om att om jag vore benlös, hade jag oavsett vad kunnat stå upp, och jag kunde gå vidare all the time. men nu? jag vet inte vart jag har dig längre, du finns inte kvar inom mig någonstans? jag tog ett nytt steg i livet, samtidigt som det så försvann du bort, långt borta. och jag har inte kunnat gå vidare sen dess, jag har förlorat massor & inte klarat av det, på insidan av mig är det helt mörkt. jag vet inte vad jag ska göra. det är som om jag inte kan stå upp, trots mina ben. vad hände? du bytte skola, & jag bytte liv. sex års vänskap, kommer aldrig glömma sommaren till sexårs, när vi fick ett brev hem om vilka som skulle börja i klassen, jag kollade på ditt namn & tyckte det var fint, önskade dig som vän. sen började skolan, jag väntade på att få se vem som svarade när namnet cornelia ropades upp. och det var du som svarade. dom åren, har vi gått igenom massor. jag har kunnat göra allt med dig, det var med dig det kändes rätt att gråta med, det var med dig alla dom här tankarna och den där glöden fanns inom mig. vi hade perioder, vi bråkade som allra mest. och vi pratade alltid öppet med varandra, jag har gråtit i dina armar 100 gånger, och du i mina. varenda gång vi bråkade, var det alltid öga mot öga, och det slutade med att vi båda började gråta och sa förlåt. minns du den där sommaren, när vi hade vårat lilla vattenkrig. det började med att vi hade vatten med oss ut och något att äta på, sen sprutade jag vatten på dig, och du på mig. sen satte jag mit i en gunga, och du spruta ut massor av vatten på mig, sen jag på dig, och den fortsatte det så. tills vi jagade varandra till ett torg med en fontän. och vi hoppade i och kasta vatten på varandra, det är någonting jag aldrig glömmer. jag ångrar ingenting med dig, det är som en livshistoria alla våra minnen. men nu är de över right? kommer aldrig glömma, den dagen du sa att du skulle byta skola, hur mycket jag grät, trots att jag var så lycklig. jag fattade att de skulle förändra så mycket för mig, och det gjorde det. jag vet inte vart den lyckliga sidan på mig är någonstans längre, du tog den med dig. och det enda jag gör nu, är att kolla tillbaka. varenda gång jag träffar dig, så hälsar vi mest på varandra, och pratar litegrann, men inte som förr! jag vet att jag förändrats, som fan. men jag vet inte vad jag hade gjort, när du böt skola fick du ett nytt intresse, jag med.. jag saknar dig


finner inga ord, refrengen är bäst


blö för snö


jaha, imorse när man kollade ut genom fönstret så såg man någonting vitt glänsa.. PÅ MARKEN! snö, igen.. wieho. jag borde sluta skämta, när de blev lite ''vårigt'' förut, så skojade jag med ett par vänner & sa jag önskar att de vore snö nu, så vi kunde gå med vinterjackor mössa vantar, se barnen springa runt med termobyxor blablablabla.. sen efter de, snöade det. & igår när jag och min vän anna satt och kollade på låt den rätte komma in, så skojade jag igen & sa guud vad skönt med snö, kan den inte komma nu i verkligheten också? 20 minuter senare snöade det. VAD ÄR DET HÄR?! ska sluta med dom där hemska skämten nu. skolan har gått åt helvete, tråkig som vanlig, störd vikarie & tråkig spanska. blö, vad jag hatar skolan. finns de någonting att göra åt det? noope. fyfan. jaja, se yah! pussi /E

jag vet ickeeeeeee vad rubriken blir


I was his mrs right, but he was my mr right now.

jaha, här sitter man med hårfärg i håret, utgförbud och super duper tråkigt.  nu undrar ni säkert varför jag har utg förbud, & de var för ett stort missförstånd med några ungar som höll på och kallade mig och mina vänner hora. bebisarna överdrev lite för mycket, & ljög lite för mycket och ringde polisen. sötnosar då -.- well, lägger väl ut bilder på mitt hår senare. pussi/E

ingenting kan sära på oss, ingenting!

Det som kommer från hjärtat, går till hjärat.

ursäka alla tragiska suck inlägg jag gjort, men jag har lust för att skriva ner.. precis som min phsykolog sa! hih.. nu är jag suuupertrött trots att klockan bara är halv elva.. konstig dag har det varit, men det är bra att jag sover. börjar 8, jävla
bängskolan! mamma får dra upp mig ur sängen, like always.. se yah! pussi /E

hello daaaarling!


i will never regret you, still the memory of u marks everything i do.

blä, dötrist livet är ibland. vad går de ut på egentligen? när man tänker efter så går det aldrig att sluta tänka.. vad är meningen med att gå upp på morgonen? de flesta säger att man borde sluta tänka, & istället bara njuta av livet. men vad finns de att njuta av egentligen? om livet vore menat för att vara glad, njuta & ha kul. varför finns då sorg? jag förstår mig inte på det där, sedan säger någon men sorg hör till livet! men nyss skulle man njuta av det? just nu känns det helt meningslöst, den enda tid jag fått.. den enda tid jag vart riktigt glad, det måste varit från 0-9 år, sen har det inte vart ett dugg kul på flera år. om mitt liv skulle vara såhär, om mitt liv skulle sett ut såhär i resten av min tid på jorden, skulle min tid här vara över nu. nu för tiden kommer man ingenstans, det är som om jag fortfarande vore ett år, jag står på samma plats som i en evighet & det enda jag gör är att kolla bakot, kolla på alla steg jag tagit i mitt liv, och sedan kolla ner på mig själv och se.. ingenting(?) man mognar ju desto äldre man blir, & så var det ett tag. men nu är det som sagt som om jag fortfarande vore ett år, jag har lika mycket/lite styrka och ork som då, bölar hela tiden, men samtidigt skrattar åt ingenting.. vad är det här egentligen? ush, jag orkar inte..


suucks!

om det är någon som suger på att blogga är det lilla emma ibland faktiskt.

emma&felicia. ett år sen VARNING!


skitgammal, kommer ihåg hur mycket vi garvade. vi lekte en viss person, haha;p

RSS 2.0